Läckö

Invigning den 10 juni 2017

Till invigningen av sommarens utställningar inbjuds alla Läckö Vänner. Vi närmar oss nu 1000 medlemmar. Alla var inte där men det var ändå fullsatt till sista bänk. 

Ordföranden för Stiftelsen Läckö Slott ,Lars Bäckström, fick på ett elegant sätt hela publiken att lyssna, så har han varit lärare i 10 år också. Lars talade bland annat om hur sommaren får fart, lite med hjälp av trädgårdsmästare som Simon Irvine och Magnus Gabriel De la Gardie. Lars kom på så sätt in på ”Magnus den andre” och hans team och deras goda insatser på slottet. Han tackade också för gott samarbete med Statens Fastighetsverk, Sparbanksstiftelsen, Lidköpings kommun, Regionen, Naturvårdsverket, Grevillii fond, Lidköpingstidningen och inte minst Läckö Vänner. Så var det dags för musik. Vi har blivit bortskämda med trumpetsolon av Magnus Johansson perfekt ackompanjerade av Markos Obeda. Så icke denna dag. Vi låg före i programmet. Men förre landshövdingen darrade inte på manschetten utan tog med glimten i ögat helt sonika om slutet på sitt anförande. Och då hände det magiska ”You Raise Me Up” ljöd ljuvligt över borggården.

Därefter tog Magnus Lönnroth, stiftelsens vd, vid och berättade om säsongens utbud på Läckö. Säsongen som numer nästan inte tar slut. Verksamheten pågår från 1 mars och alla dagar framtill jul.

Sedan fick vi en glimt av vad som pågår i huvudet på en poet, ett smakprov ur Rossinis opera ”En Turk i Italien”. Catarina Gnosspelius satte oss in i handlingen och på grund av förhinder och med kort varsel fick Linnea Sjösvärd från Högskolan för scen och musik hoppa in och göra Donna Fiorilla. Selim, den turkiske furstens roll sjöngs av Nils Gustén, som kommer att inneha den rollen i sommarens föreställningar.

Berndt Arell överintendent på Nationalmuseum berättade att utställningen ”Tre kronor - Made in Finland” är Nationalmuseums största satsning i Sverige i anledning av Finlands 100 år av självständighet. Vidare har Nationalmuseum låtit hänga fler konstverk i Paradvåningen och de kommer att förbli där. Samarbetet mellan Stiftelsen Läckö Slott och Nationalmuseum har alltid varit gott och Berndt Arell berättade att personalen på Nationalmuseum nästan står i kö för att få arbeta på Läckö.

Så försökte Magnus Lönnroth få sin personal att sjunga men samtliga arbetsvägrade och då fick publiken sjunga ”Uti i vår hage”. Helt plötsligt reste sig Simon Phipps (han dirigerar också operan i sommar) upp och ur publiken lösgjorde sig Svenska Kammarkören och stämde in. Därefter fick vi lyssna till ”Kung Liljekonvalje” och ”Jungfrun hon går i ringen”. Då äntrar Magnus Johansson och Marco Obeda scenen och  tillsammans med kören får vi som invigningstraditionen bjuder avnjuta ”Nessun Dorma”.

Riksdagens talman Urban Ahlin anförtrodde oss hur han som tonåring undersökt alla hemliga gångar på norrsidan av slottet för att ta sig in till fläskgraven. Han gläds åt att se slottet i sin nuvarande skepnad. I så gott skick och så fullt av liv och rörelse. Biskop Algotsson kunde nog inte tänka sig att vi skulle sitta på borggården 700 år senare. Urban Ahlin, även han lärare i botten, kom så  in på greve Torsten Rudenschöld. Han startade skola i Riddarsalen för traktens barn men är ju också känd som Folkskolans grundare. Det står en obelisk med hans bild utmed vägen mellan naturum och slottet.

Urban Ahlin förklarade så sommarens utställningar för invigda och Magnus Johanssons trumpetfanfar blev tecknet till uppbrott och beskådande av alla de otroliga föremål som visas i slottet i sommar.

 Text och foto Ulla-Märta Tall

Webbproduktion: Entos AB